Så, nu har jag åkt på en stor penicillin kur mot halsen. Hoppas verkligen det blir bättre, för det gör så fruktansvärt ont nu.
Sväljer jag så känns det som någon drar en skarp kniv i halsen på mig och samtidigt bränner mig med en tändsticka.
Hostar jag känns det som någon drar en trubbig kniv i halsen på mig.
Pratar jag känns det som någon... ja ni fattar poängen va?

Doktorn sa att mina mandlar inte såg så fina ut, så nu ska jag ta ca 60 tabletter.. 6 stycken om dagen.
Sedan började han prata om operation.. Slutade andas för några sekunder där. Men lät honom fortsätta prata.
Om jag fick mer besvär av mina halsmandlar så skulle det börja funderas på operation.
Då reste jag mig upp, tackade för mig och sa att här ska icke opereras ett dugg hörru!
Eller ja, jag reste mig faktiskt inte upp.. Och jag tackade inte för mig heller just då.. Och faktiskt så sa jag inte till honom att här inte skulle opereras heller. MEN, jag tänkte väl ungefär det. Och det är tanken som räknas.

Såhär känns min hals på ett ungefär...

Nu ska vi sova, min hals och jag. godnatt